Slutresultatet kommer att bli en imponerande byggnad som är en del av Vasakronans utveckling i Lilla Bommen och Nordens största stadsutvecklingsprojekt Älvstranden. Projektet har också fokus på hållbarhet, där en stor del av byggnaden kommer att uppföras med hjälp av återbrukade byggdelar. Bland annat kommer delar av fasaden från den tidigare byggnaden, Kromet som stod på platsen, att få ny användning i projektet.
Trähusets stabila ryggrad består av klimatförbättrad betong
Men vi backar bandet lite. För visst är det så att även de största träbyggnadsprojekten faktiskt också måste ha en trygg och stabil kärna att luta sig mot?
– Ja, det stämmer. I det här projektet ligger fokus på träbyggnation och återbruk, men vi vill också lyfta fram att för att kunna bygga den här typen av byggnad behövs även betongen. I det här fallet levererar vi 3 500 m³ klimatförbättrad betong med minst 10 procent lägre CO2-avtryck (nivå 1 enligt Svensk Betongs vägledning). Våra leveranser går från vår närbelägna betongfabrik på Ringön, beläget tvärs över älven från projektet, berättar Magnus Hultgren, teknisk säljare på Thomas Betong.
Glidformsgjutning under 40 dygn
Betongen används till den stabiliserande kärnan som blir husets ryggrad. Betongkärnan gjuts med glidformsgjutning. Glidformsgjutning är en teknik som innebär att man gjuter lager på lager och låter formen klättra i takt med gjutningen. När gjutformen passerar betongen har den precis börjat härda och få hållfasthet, vilket gör att den klarar att bära egentyngden.
– Gjutningen av kärnan görs i två etapper under 40 dygn. Efter att ha gjutit dygnet runt i 20 dygn blir det ett stopp på ungefär en månad. Efter det sker nästa etapp där det gjuts i ytterligare 20 dygn i sträck, säger Jimmy Bengtsson, tekniker på Thomas Betong.
Provningar och simuleringar ligger bakom recepten
Inför gjutningarna har C-Lab, som ingår i Thomas Concrete Group, hjälpt till med att ta fram rätt betong till projektet.
– Vi på C-Lab är ofta involverade i projekt som kräver lite extra handpåläggning i form av specialrecept och tester. Till det här projektet har vi hjälpt till med att ta fram rätt recept, utfört provningar för att bestämma tillstyvnadstiden samt effekten av de retarder som behövs för att betongen ska få rätt hastighet i glidgjutningen. Vi har också gjort simuleringar av både värme- och hållfasthetstillväxt. Det är extra viktigt för att anpassa recepten efter vinterförhållandena, berättar Ingemar Löfgren, chef för forskning och utveckling på C-Lab.
Rätt material på rätt plats
Kaj 16 är ett utmärkt exempel på ”rätt material på rätt plats”. Här jobbar materialen tillsammans för att skapa en byggnad som kommer att stå rakryggad vid Göta Älv under många år framåt.
– Många projekt som har fokus på hållbarhet kan ge sken av att det är enbart byggnation i trä som är vägen framåt. Projektet Kaj 16 har istället valt att klokt nog fokusera på att använda rätt material på rätt plats och skapar därmed en byggnad där både betong och trä samverkar på bästa sätt, avslutar Magnus Hultgren.
