Betong är en central del i samhällsbyggnaden. Materialet har använts i byggnation i tusentals år, faktiskt ända sedan romartiden. Mångsidigheten och egenskaperna har gjort det till det mest använda byggmaterialet i världen.
“Betong är världens mest använda byggmaterial och är avgörande för att bygga ett hållbart samhälle.”
Karin Gäbel
Chief Sustainability Officer
Thomas Concrete Group
Cement är ett bindemedel som binder samman sten, grus och sand till betong. Även om cement bara är ungefär 10 procent av innehållet i betong står det för 90 procent av klimatpåverkan.
Cement framställer man genom att värma upp en blandning av kalksten och lera till en temperatur på 1 450 grader. Vid uppvärmning frigörs koldioxid ur kalkstenen och cirka två tredjedelar av den koldioxid som genereras vid tillverkning av cement kommer från kalkstenen. Resterande kommer från de bränslen som man använder för uppvärmningen.
Det är detta som är orsaken till att cement bidrar till så stora koldioxidutsläpp.
Sammanfattningsvis: det mest effektiva och bästa sättet att reducera klimatavtrycket från betongen är att producera betong med så lite cement som möjligt, med bibehållen, eller till och med bättre kvalitet och funktion.
Betong med lägre klimatpåverkan, tillverkad med alternativa bindemedel kallas för klimatförbättrad betong. Mängden av tillsatta alternativa bindemedel beror på typ av konstruktion och exponeringsklass.
Klimatförbättrad betong är betong med lägre koldioxidavtryck med samma höga – ibland till och med högre – kvalitet, funktion och prestanda som traditionell betong utan alternativa bindemedel. Vi åstadkommer detta genom att vi optimerar betongrecepten och sänker cementhalterna i betongen och genom att vi ersätter en del av cementen med alternativa bindemedel.
När vi pratar om våra klimatförbättrade produkter använder vi för enkelhetens skull de nivåer som finns i vägledningen från vår branschorganisation Svensk Betong.
Nivåerna i Svensk Betongs vägledning motsvarar en reduktion på 10, 20, 30 samt 40 procent eller mer. Samtliga jämfört med en så kallad branschreferens eller typvärde. Vi gör det för att våra kunder enkelt ska kunna se vilket klimatavtryck våra produkter har.
Så när du väljer produkt ur vårt stora sortiment av klimatförbättrade produkter, titta på nivåerna. Ju högre nivå desto bättre för klimatet! Idag erbjuder vi klimatförbättrad betong med upp till 60 procent lägre klimatavtryck.
Alternativa bindemedel är mineraliska material med cementliknande egenskaper men avsevärt mycket lägre koldioxidutsläpp. De här materialen reagerar och hjälper till att fungera som limmet i betongen och binda ihop de ingående delmaterialen.
De alternativa bindemedel som vi på Thomas Betong använder idag är restmaterial från andra industrier, som annars hade behövts skickas på deponi eller bli omhändertagna på något annat sätt. Dessa alternativa bindemedel kan också vara naturligt förekommande material. Idag använder vi främst slagg från stålindustrin och i vissa fall (främst utomlands och till speciella projekt) flygaska från energisektorn.
Slagg
Masugnsslagg, som är en restprodukt från stål- och järnindustrin. Denna slagg blir omvandlad till pulver genom malning och kan till stora delar ersätta cement som bindemedel i vår betong.
Flygaska
Ren flygaska från kolförbränning. Det är en restprodukt efter reningen av rökgaser från vissa kolkraftverk, som har en giftfri förbränning.
Alternativa bindemedel som vi använder i klimatförbättrad betong innehåller inga giftiga eller farliga ämnen. Vi använder bara alternativa bindemedel som är CE-märkta och som uppfyller Sveriges och EU:s omfattande och strikta kemikalielagstiftning. Vi och våra leverantörer provar alla alternativa bindemedel vi använder enligt krav i standarder och lagstiftning.
De alternativa bindemedlen, som vi ersätter cementen med idag, blir transporterade med båt från i första hand Tyskland. De blir slutligen lossade vid Thomas Cements tre hamndepåer i Landskrona, Uddevalla och Oxelösund.
Karbonatisering är den naturliga process där betong tar upp CO2 från luften under hela sin livslängd. Denna process påverkar inte betongens bärande eller konstruktiva egenskaper.
Karbonatisering är en kemisk reaktion som sker när koldioxid i luften reagerar med kalciumhydroxid som finns in i betongen. Det som sker är att kalciumhydroxiderna omvandlas tillbaka till kalksten, som är ett ursprungsmaterial i tillverkning av cement. I den här processen binds CO2 in i betongen.
I genomsnitt återabsorberas cirka 20 procent av de CO2‑utsläpp som uppstår vid cementtillverkning under en betongkonstruktions brukstid, där en betydande del sker inom de första 25 åren. När betongen krossas i slutet av sin livslängd tar den dessutom snabbt upp ytterligare CO2.
Det finns standardiserade metoder för att beräkna hur mycket CO2 som tas upp genom karbonatisering och hur detta ska redovisas i EPD:er.
I EPD:er för betong redovisas karbonatisering både i användningsskedet (B1) och i slutskedet av livscykeln (C).
Du kan läsa mer om karbonatiseringen i IVL:s rapport CO2 uptake in cement-containing products och IPCC:s rapport Climate Change 2021
1 ton koldioxid motsvarar:
Klimatförbättrad betong har lika bra eller till och med bättre uttorkningsegenskaper än traditionell betong.
De undersökningar och provningar som har genomförts visar faktiskt att klimatförbättrad betong med slagg får en bättre självuttorkning och fukttransporten (diffusion) sker lite långsammare. Men de första dagarna efter gjutning behöver betongen skyddas då hållfasthetstillväxten sker långsammare.
Om det finns specifika krav på en snabb och styrd uttorkningstid i ditt projekt rekommenderar vi Thomatork Grön som är speciellt framtagen för detta ändamål.
Redan 2006 startade Thomas Betong och C-lab med provningar för att delvis ersätta cement med stenkolflygaska som bindemedel och levererade dessa produkter till Norra länken i Stockholm.
Fram till 2011 fortsatte vi att leverera betong med stenkolsflygaska till olika byggprojekt i landet.
Idag tillverkar och levererar vi betong med upp till 60 procent lägre koldioxidavtryck. Vår ambition är att fortsätta att leda utvecklingen och vårt utvecklingsarbete fortsätter. Vi arbetar intensivt och målinriktat för att kunna leverera den första klimatneutrala betongen innan 2030.
Växthusgaser (GHG, Green House Gases) är gaser i atmosfären som bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.
De viktigaste växthusgaserna är:
| CO2 | Koldioxid | Bildas vid förbränning av kolhatiga bränslen samt vid industrirpocesser och avskogning. |
| CH4 | Metan | Främst från nedbrytning av organiskt avfall, utvinning, bearbetning och distribution av fossila bränslen. |
| N2O | Lustgas | Användning av kvävebaserade gödselmedel, fossila bränslen samt industriprocesser. |
| HFC | Fluorkolväten (hydrofluorkolväten) | Oftast från läckage från luft- och kylsystem, värmepumpar. |
| PFC | Perfluorkarboner | Kommer från produktion av bland annat aluminium samt halvledar- och elektronikindustrin. |
| SF6 | Svavelhexafluorid | Från el- och elektronikindustrin. |
| NF3 | Kvävetrifluorid | Släpps främst ut vid tillverkning av elektronik, halvledare och solceller. |
Varje växthusgas, GHG, har olika uppvärmningspotential, så kallad GWP.
GWP är ett mått som används för att jämföra och sammanställa klimatpåverkan från olika växthusgaser i relation till CO2. Det innebär att utsläpp av växthusgaser räknas om till en gemensam enhet: koldioxidekvivalenter (CO2‑ekvivalenter eller CO2e).
CO₂-ekvivalenter är en standardiserad enhet som används för att uttrycka klimatpåverkan från olika växthusgaser i relation till CO₂ under en given tidsperiod.
Koldioxidavtryck är den totala mängden utsläpp av växthusgaser från en produkt, uttryckt som koldioxidekvivalenter (CO2‑ekv.).
CO₂ är den dominerande växthusgasen i cementens och betongens koldioxidavtryck. Andra växthusgaser, såsom CH4 och N2O, kan förekomma indirekt genom bränsleanvändning eller elproduktion.
Cement är bindemedlet som tillsammans med vatten binder sten, grus och sand till betong. Betong består av cirka 10 procent cement, men cementen står för 90–95 procent av betongens totala koldioxidavtryck.
CO2‑utsläpp från cement uppstår på två sätt:
Transport av råvaror till betongfabriker, tillverkning av betong i fabrikerna samt distribution till byggarbetsplatser bidrar med mindre andelar till det totala koldioxidavtrycket.
Klimatneutral betong är betong som uppnår ett netto‑noll koldioxidavtryck över hela sin livscykel. Netto‑noll innebär att alla utsläpp av växthusgaser som är kopplade till betongen under dess livscykel minskas så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, och att kvarvarande, oundvikliga utsläpp balanseras genom permanenta koldioxidupptag.
Betong med nära noll koldioxidavtryck är betong där koldioxidavtrycket har reducerats till nära nollnivåer, men där alla återstående utsläpp ännu inte fullt ut har eliminerats eller balanserats.
Betong med nära noll koldioxidavtryck minimerar alltså klimatpåverkan till mycket låga nivåer, medan betong med noll koldioxidavtryck går ett steg längre genom att balansera de kvarvarande oundvikliga utsläppen och därmed uppnå netto‑noll över hela livscykeln.
LCA är en etablerad metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror, tillverkning och transporter till användning samt slutskede i form av avfallshantering eller återvinning.
I LCA‑sammanhang delas en byggnads livscykel in i tre huvudskeden:
Varje huvudskede delas i sin tur upp i flera delskeden. De tre huvudskedena, tillsammans med uppdelningen av byggskedet.
En EPD är en standardiserad deklaration som redovisar en produkts miljöpåverkan baserat på LCA‑data. Den är tredjepartsgranskad och följer internationella standarder.
EPD:er för byggmaterial omfattar inte alltid hela livscykeln. De inkluderar vanligtvis skedena A1 till A3 och ibland även A4 och A5. Miljöpåverkan deklareras per kilogram, kvadratmeter eller kubikmeter byggmaterial.
EPD:er för byggmaterial används i LCA:er för byggnader, där miljöpåverkan ofta beräknas per kvadratmeter byggd area.
Byggnader projekteras och uppförs normalt för att användas under mycket lång tid. Genom att beakta hela livscykeln undviks suboptimering, till exempel att klimatpåverkan minskas i början av byggnadens livscykel, under byggskedet (A), för att i stället flyttas eller till och med öka i ett senare skede, under användningsskedet (B).
Detta kan till exempel innebära att man väljer ett material eller en lösning med lägre initial klimatpåverkan men kortare livslängd, vilket kräver underhåll, reparation eller utbyte för att upprätthålla funktion och prestanda under hela användningsskedet (B).
Detta är särskilt viktigt i byggbranschen, där byggnader används under mycket lång tid och där klimatpåverkan uppstår i samtliga skeden av byggnadens livscykel. Hur stor påverkan respektive skede står för varierar mellan olika byggnader. I detta illustrativa exempel från Boverket står användningsskedet (B) för mer än 40 procent av den totala klimatpåverkan.
När miljöpåverkan under användningsskedet ska beräknas behöver en beräkningsperiod fastställas. LCA‑standarden för byggnader anger att beräkningsperioden ska motsvara den livslängd som krävs av beställare, byggherre eller gällande regelverk.
Byggnader har normalt en mycket lång livslängd och projekteras och uppförs i regel för att hålla i mer än 100 år. Ur ett hållbarhets‑, resurs‑ och klimatperspektiv är det därför viktigt att de byggnader vi uppför utformas för lång livslängd och att de material som används har lång beständighet med ett minimalt behov av utbyte och underhåll.
Det är varken realistiskt eller hållbart att i dag bygga konstruktioner med en livslängd kortare än 100 år. Därför bör en byggnads hela livscykel inkluderas och beräkningsperioden sättas till 100 år. Detta ger en korrekt bild av byggnadens klimatpåverkan samt dess potential att minska och optimera klimatpåverkan under hela livscykeln.
Trots detta begränsas beräkningsperioden ofta till 50 år. Ibland motiveras detta med osäkerhet eller begränsad kunskap om framtida underhåll. I andra fall anges att 50 år motsvarar tiden fram till en större ombyggnad eller prestationshöjande renovering. Sådana resonemang underskattar byggnadens fulla klimatpåverkan och riskerar att skapa en framtida klimatskuld.
Carbon capture, på svenska oftast kallat koldioxidinfångning, är ett samlingsnamn för tekniker som fångar in koldioxid (CO2) innan den släpps ut i atmosfären.
Ofta används begreppen CCS (Carbon Capture and Storage) och CCUS (Carbon Capture, Utilisation and Storage).
Carbon capture handlar helt enkelt om att fånga in koldioxid, transportera den och antingen lagra den säkert eller använda den som resurs. Den infångade koldioxiden kan antingen användas i nya produkter eller lagras säkert under marken.
Tekniken ersätter inte behovet av minskade utsläpp, men är ett viktigt komplement där utsläpp annars är svåra att undvika.
Colosseum i Rom är byggt till stora delar i betong och den mäktiga Pantheon är fortfarande, 2 000 år senare, en av världens största oarmerade betongkonstruktioner.
Tack vare betongen kunde romarna, som tidigare byggt med sten och tegel, skapa otroliga konstruktioner, både vad gäller komplexitet och storlek. Men efter det romerska imperiets fall föll betongteknologin i glömska, och det var först på mitten av 1700-talet som tekniken återutvecklades.
Betong är ett kompositmaterial som består av ballast – vanligtvis sand, krossad sten eller grus – och ett bindemedel av cement och vatten. Eftersom dessa ingredienser finns lokalt nästan överallt är betong enkelt att producera.
Det går att ersätta ballasten med återvunnet material. Istället för Portlandcement går det också att använda aska eller slagg. Vidare spelar alternativa bindemedel en avgörande roll för att förbättra betongens egenskaper samtidigt som den minskar miljöpåverkan.
Betongen som byggmaterial har både många användningsområden och många fördelar:
Avslutningsvis är färsk betong också mjukt och formbart, vilket gör det till ett mångsidigt och kreativt material. Endast fantasin sätter gränserna!
