Betong är världens mest använda byggmaterial och cementet står för runt 90 procent av dess klimatpåverkan. Därför är det avgörande att minska cementmängden, men utan att kompromissa med funktion eller prestanda.
– Den största och viktigaste åtgärden för att minska byggsektorns klimatpåverkan är att använda klimatförbättrad betong, där cement har ersatts av alternativa bindemedel, säger Karin Gäbel, hållbarhetschef på Thomas Concrete Group, där Thomas Betong ingår.
Betong behövs för att vi ska kunna bygga framtidens hållbara samhällen.
Optimera materialet i stället för att byta ut det
NCC arbetar mot klimatneutralitet 2045. För att nå dit krävs inte att betongen som byggmaterial ersätts, utan att den används mer effektivt.
– NCC är materialneutrala och vi har inga incitament att använda ett material mer än något annat. Men betongen är viktig för oss. Vi kan inte tro att materialet ska kunna ersättas rakt av eftersom det är en nyckelspelare i alla våra projekt. För att sänka klimatpåverkan i våra projekt är det vårt ansvar att minimera klimatpåverkan från den betong vi använder, säger Nilla Olsson, tekn. dr och teknisk specialist inom byggmaterial på NCC.
För Thomas Betong är tidig involvering i projekten helt avgörande för att nå målet att vara klimatneutrala till 2045.
– Som materialleverantör har vi ofta kommit in sent i processen. Det är när vi som specialisterna på betong kommer in i tidiga skeden som vi kan göra allra mest nytta för klimatet. Då kan vi med vår expertis ta fram nya recept och skruva alla parametrar för att optimera våra produkter och lösningar, säger Karin Gäbel.
Högt ställda klimatkrav ledde till nya arbetssätt
Bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala omfattar 174 hyreslägenheter, 70 delningsbostäder samt ett LSS‑boende och uppförs av NCC. Beställaren Uppsalahems klimatbudget blev tidigt en drivkraft för att testa och utveckla nya lösningar och samarbetssätt.
NCC arbetade konsekvent med konstruktionsoptimering för att minska mängden material. Samtidigt utvecklade Thomas Betong produkter med avsevärt lägre klimatpåverkan.
– De klimatförbättrade produkterna som vi använder i projektet inkluderar plattbärlag med 50 procent lägre klimatpåverkan samt skalvägg och klimatförbättrad fabriksbetong med upp till 60 procent lägre klimatpåverkan. Utöver det har vår designavdelning lagt stora resurser på att bland annat minska både mängden betong och armering i prefabelementen, säger Karin Gäbel.
Projektet har blivit en testbädd för en ny generation av produkter med betydligt högre nivåer och därmed lägre klimatavtryck än vad som tidigare varit möjligt. Dessa nivåer finns nämligen inte med i Svensk Betongs vägledning för klimatförbättrad betong, som idag sträcker sig till nivå 4, det vill säga 40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med branschreferens.
Från teoretiska beräkningar till praktiskt resultat
Grunden för arbetet bakom Takryttaren finns i en oberoende teoretisk studie från IVL Svenska Miljöinstitutet. Den visade att klimatförbättrad betong i kombination med halvprefab når kraven på halverad klimatpåverkan.
Studien blev startskottet för ett mer systematiskt arbete där NCC och Thomas Betong tillsammans letade efter ett projekt där teorin kunde testas fullt ut i praktiken och där Takryttaren till slut blev den perfekta möjligheten.
– IVL-rapporten som släpptes 2023 visade att våra klimatförbättrade prefabricerade betongelement tillsammans med klimatförbättrad betong Thomagrön når kraven på halverad klimatpåverkan. Rapporten pekade även på ytterligare potential om till exempel konstruktionen optimerades. Sedan rapporten publicerades arbetade vi intensivt för att hitta projekt där teorin kunde omsättas till praktik, säger Karin Gäbel.
När bostadsprojektet Takryttaren blev aktuellt fanns äntligen förutsättningarna att testa detta fullt ut. Takryttaren blev därmed det första projektet där den teoretiska potentialen kunde bli verklighet. Och resultatet överträffade till och med förväntningarna.
Tre principer som gav störst klimatnytta
Ur arbetet med Takryttaren växte tre tydliga principer fram. Dessa principer fungerade som styrmedel genom hela projektet och är samtidigt så enkla att de kan användas i nästan alla framtida projekt:
- Rätt betong på rätt plats
Använd inte högre hållfasthets- och exponeringsklasser än nödvändigt. Det frigör utrymme för lägre cementhalt och mer klimatförbättrade bindemedel utan att kompromissa med funktion eller livslängd. - Konstruktions- och armeringsoptimering
Slimma lösningarna utan att försämra ljud- och funktionskrav. I många fall är något mer betong med mindre armering faktiskt både billigare och bättre för klimatet. - Klimatförbättrad betong
Optimera betongrecepten och ersätt en del av cementen med alternativa bindemedel. Då går det att sänka klimatpåverkan väsentligt.
– Vi pratar om att vara effektiva med de resurser vi har. Resurseffektivitet är också att gå mot lägre hållfasthetsklasser och lägre cementinnehåll. Mindre andel cement och mer alternativa bindemedel. Det är där potentialen för framtiden finns, säger Karin Gäbel.
NCC:s slutsats är densamma. Utvecklingen har under en längre tid drivit mot allt högre hållfasthetsklasser, vilket inte är optimalt för klimatet.
– Under lång tid har marknadens utveckling drivit mot högre hållfasthetsklasser i husproduktion. Det har varit rationella val utifrån dåvarande krav på produktionstakt, uttorkning och kostnadseffektivitet. Samtidigt innebär högre hållfasthet ofta högre cementinnehåll, vilket får större klimatpåverkan. När klimatfrågan nu väger tyngre behöver vi i högre grad ifrågasätta dessa val och säkerställa att rätt betong används på rätt plats, säger Nilla Olsson.
Från pilot till ny norm i branschen
Lärdomarna från arbetet med projektet Takryttaren är många. Det som tidigare sågs som ett avancerat pilotprojekt är nu en tydlig och skalbar arbetsmodell med tätare samarbete, nya roller, processer, principer och tekniska lösningar som kan lyftas in i nästa projekt.
– I Takryttaren har samarbetet kring betong varit tätare och mer strukturerat än i många tidigare projekt, vilket har krävt tid för att tydliggöra roller och arbetssätt. Till nästa projekt har vi med oss tydliga lärdomar och vet hur vi bättre, utifrån kundkrav, kan minimera klimatpåverkan och samtidigt säkra kostnadseffektivitet. Vi ser tydligt hur resurseffektiva lösningar växer fram när projektets tidiga vägval kombineras med ett nära samarbete med materialleverantören, säger Nilla Olsson.
– Takryttaren är ett pilotprojekt där vi har skruvat på allt. Nu behöver vi växla upp och få in den här typen av samarbete i fler projekt så att vi tillsammans med entreprenör och beställare kan minska klimatpåverkan från byggnation så mycket som möjligt. Samarbete i tidigt skede tillsammans med klimatförbättrad betong är en självklar del av framtidens byggande, avslutar Karin Gäbel.
