Betong, hantering - frågor och svar

Betong är ett mångsidigt material. Betongprodukter kan ha olika egenskaper. Därför rätt hantering innan, under och efter gjutning leder till en optimal slutresultat. Vi vill gärna hjälpa med vår kunskap och erfarenhet som Specialisterna på betong . 

Nedan finner du olika  frågor och svar angående betongens egenskaper, användning och hantering.

Frågorna besvaras av Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Groups Forskning och Utveckling (i samarbete med Tidskriften Betong).

 

Har du egen fråga som du vill ställa till Oskar, skicka gärna meddelandet. Klicka här  arrow blue

 

Thomas Betong black

Fin yta med grovbetong?

 

FRÅGA?

Jag ska gjuta en skateboardbana.För att få en fin yta tänker jag på finbetong, eller behöver jag grovbetong då tjockleken varierar mellan 70-100mm. Är det någon skillnad i hållfasthet på grovbetong och finbetong som man köper i säck? Kan man få en fin yta med grovbetong? Om man blandar själv t.ex Cement, Grus 0-8 mm, Sten 8-16 mm och Vatten som Cementa föreslår, kan man få en fin yta med sten och gör den något för hållfastheten eller är stenen bara utfyllnad för ekonomins skull?

 

SVAR

Skillnaden mellan säckad grov- och finbetong är främst hur stora stenar den innehåller. Grovbetong brukar innehålla stenar upp till ca 10-12 mm (och fin ca 4-6 mm), vilket egentligen inte en speciellt ”grov” betong. När man fabriksblandar betong så har den normalt 16 mm stenstorlek, och vill man ha större sten finns det med 25 eller 32 mm. Fördelen med större sten är att man kan får bättre packning och kan hålla nere cementpastan, vilket i sin tur ger en bättre betong (mindre krympning och sprickbenägen, lägre temperatur, tätare och beständigare, billigare, mm). Hur stor sten man kan ha begränsas ofta av gjuttjocklek, armeringsmängd, täckskikt, pumpning, mm. Då betong med mindre sten ofta innehåller mer finmaterial kan den också ge något bättre ytfinnish. Men det handla som regel mer om formmaterial, släppmedel, kompaktering och hur man efterarbetar betongen (skurar, glättar, mm). Det brukar inte vara så stor skillnad i finmaterialhalt hos grov- och finbetong, och de har ungefär samma vattencementtal (vct ca 0,50) varför hållfastheten också är likvärdig.

 

Om du skall gjuta 70-100 mm tjocklek skulle jag välja grovbetong framför fin, främst av att det ger en bättre slutprodukt. Gjuter du däremot under 50 mm tjocklek kan finbetong vara att föredra. Det går givetvis att blanda till betongen själv, och då har du möjlighet att öka finmaterialhalten genom att tillsätta kalkstensfiller (och ökad flytmedelsdosering). Vill du ha förslag på receptur återkom gärna, alternativt kan gå att hitta på nätet. Du skulle då även kunna tillsätta plastfibrer för att minska eller ersätta armeringen, vilket kan vara smidigt i konstruktioner som svåra att armera. Armeringen (järn eller fibrer) behövs inte bara konstruktivt, utan även för krypsprickorna. En annan fördel med plastfiber (framför allt de små, typ PP), är att betongen blir mer ”formbar”, dvs att man enklare kan gjuta i lutningar. Det går givetvis att tillsätta fibrer när man blandar grov eller finbetong, men finns också torrsäckad fiberförstärkt reparationsbetong att köpa. Det kan vara svårt att få tag i fibrer som privatperson, men om du kontaktar din närliggande betongstation kanske de kan hjälpa dig. En mix med små och större plastfibrer kan då vara att föredra.

 

Att gjuta en skateboardbana innebär att man behöver ha mycket slät och jämn yta, vilket ofta ställer krav på gjutningen och efterarbetet. Sedan kan även ytbehanlingen av betongen vara betydande för att dammbinda och ge lagom slät men inte hal yta. Det finns olika teknik att gjuta skatbordramper i betong, exempelvis med prefabricerade element, eller platsgjutet med sprutbetong. Viktig är givetvis också att få till rätt form (lutningar, radier, kanter, osv.). Det finns ett antal företag som har specialiserat sig på att bygga skatebordramper och parker av betong. 

 

Thomas Betong Red

Undvika fukt?

 
FRÅGA:

Jag har ett gammal garage som jag tänker bygga ut, ca 10 m2 har oisolerad betongplatta idag (32 m2), den står på dränerat underlag och berg under det. Tre väggar ska rivas, den fjärde tänker jag behålla för att det är också en stödmur. Återstår gammal betongplatta som ska bli en meter bredare och en meter längre. Jag funderar om jag ska/borde höja plattan, alltså gjuta på ett lager, eventuellt isolera den. Jag hade inte tänkt ha golvvärme utan luft/luftaggregat i framtida garage. Min fråga rör fukt och armering. Ska det armeras och kan jag isolera mellan gammal och "nya" plattan med cellplats eller liknande? Jag vill inte ha "kallt" golv och förhindra att fukt kommer underifrån. / Lars

 
SVAR: 

Underliggande isolering är som regel att föredra, det är bra för värme och fukt samt ekonomi och miljö. Hur tjockt med cellplast beror på rumstemperatur, golvvärme, komfort, höjder, användning, mm. Jag skulle tro på minst 50 mm i ditt fall. Har du stora punktlaster kan det vara bra med en hårdare cellplast, typ XPS i stället för EPS. Se till att bärlagret på delen som du bygger till är dränerat, stabilt och väl kompakterat ("paddat").

 

Pågjutningen bör vara minst 70 mm för att inte få problem med kantresning och sprickbildning. Viktig är (som alltid) att härda ordentligt, dvs att lägga på en plast och hålla fuktigt minst någon vecka. Platta bör armeras (ex ett 6-150 nät), inte minst för att begränsa eventuella krympsprickor. Extra järn kan behövas vid sektionsändringar, hörn mm. Som extra fuktspärr kan en byggplast läggas under isoleringen (eller mellan cellplastskivorna). För att ytan skall bli hård och slittålig behöver betongen maskinglättas, och efter ett par veckor ytbehandlas/dammbindas eller målas (ex. 2-k epoxi för garage/industrigolv).

 

Thomas Betong blue

Saltet ett problem för betongen?

 
FRÅGA:

Vi ska bygga ett poolhus, därför vill vi bygga poolen i betong och kakla den med mosaik,. Det skulle också vara önskvärd att ha saltvatten i den. Jag har möts av en vis skeptism i branschen, att detta inte är en bra kombination med tanke på läckage och rostangrepp på armering. Finns det något från ert sortiment som går att använda?
/Magnus


SVAR:
 

Salt i sig är som regel inga problem för själva betongen, men vid utomhuskonstruktioner ökar det risken för frostavskalning (undviks med tillsatt luftporbildare). Däremot kan kloriderna (Cl-) i saltet vara problematiska om de kommer in till armeringsjärnen. Armeringskorrosion är det som oftast begränsar livslängden på konstruktionen, och när det sker riskerar betongen att sprick upp och täckskikten spjälka loss.

 

Ur beständighetssynpunkt dimensionerar betongkonstruktionen efter omgivande miljö, samt förvänta livslängd. Detta görs genom att man ser till att järnen ligger tillräckligt djupt (täckskikt) och att betongen är tillräckligt tät (ges främst av vct). Till hjälp har man de olika exponeringsklasserna (SS 137003) och tillhörande vägledning (Betongrapport 11), samt täckskiktstandarden (SS 137010).

 

I badanläggningar är miljön ofta ganska extrem för betongkonstruktionen, det är hög fuktlast, klorerat vatten och hög temperatur. För basänger/pooler (inomhus) brukar man tillämpa exponeringsklass XD2, vilket innebär max vct 0,45 och minsta täckskikt på ca 30 mm (+ ca 10 mm i utförandetillerans). Och genom att sänka vct kan detta minskas något. Förutom att se till att man har tillräckligt täckskikt och lågt vatten-cement-tal (vct) behöverbetongkonstruktionen ha tillräckligt med sprickbreddsbegränsande armering (sprickarmering) och härdas på lämpligt sätt (skyddas mot uttorkning och temperaturvariationer de fösta veckorna).

 

Får man för stora sprickor (ca 0,2 mm) kan det ge problem med läckage, urlakning och ökade angrepp på armeringen. Nu vet jag inte vilken saltkoncentration du hade tänkt dig, men jag ser inga större problem med att använda saltat vatten istället för klorerat vatten. Om man använder havsvatten kan man behöva använda ett så kallat sulfatresistent cement (typ anläggningscement) och undvika kalksten/filler, eftersom sulfaterna i havsvattnet (västkusten) kan i betongen skapa de svällande mineralerna ettringit och thaumasit. Jag rekommenderar att du anlitar en konstruktör för att dimensionera din pool, så den klarar lasterna och inte får för stora sprickor.

 

Thomas Betong gray

Jämna till ytan? 


FRÅGA:
Löv och "näsor" har gjort en gjuten yta gropig och ful. Vad göra?

Vi har ett nygjort betonggolv. Ytan är behandlad med en s.k. helikopter. Under tiden för ytbehandlingen kom det löv och "näsor" singlande och la sig på den gjutna ytan. Dessa kördes över med helikoptern. Golvets yta är jättefin emellan skadorna orsakade av löv och näsor. Dessa har lossnat eller sitter kvar i ytan helt eller delvis. Golvet är alltså gropigt och fult där växtdelar finns eller har funnits. Det är ganska mycket bitvis. Garaget är 100 kvadratmeter och utrymmet är tänkt till verkstad och hobbyrum. Pallyftare och enpelarlyft skall användas. Så vad kan man göra åt ytan?
/Anders

 
SVAR:

Tråkigt att du inte fått till ytan på golvet. Glättningsmomentet kan vara ganska svårt och kräver ofta lite erfarenhet för ett få ett bra resultat. Skräp i ytan bör man ta bort innan man kör igång med glättningen, framför allt sådant som flyter upp (ex cellplast, löv, trä, m.m.). Eftersom du skall använda utrymmet till garage och köra lyftare på golvet behöver det ha en motståndskraftig, slitstark och hård yta. Jag kan tänka mig tre varianter för att få till ojämnheterna i ditt golv.

  1. Slipa ner det ca 5 mm (eller mer) med maskin. Detta ger en beständig yta där ballasten exponerats (typ terrazzo). Företagen som utför denna slipning har också bra ytbehandlingspreparat.

  2. Spackla igen groparna med 2-komponents spackel. Det kan fungera med vanligt betongspackel (cementbaserad höghållfast reparationsspackel) också om du kan få det att fästa ordentligt. Sedan målar du golvet med en lösningsmedelsbaserad 2-komponents lack (epoxi), av typen som är anpassad för garage och industrigolv.

  3. Lägga på en avjämningsmassa/golvspackel. Välj då en produkt som är anpassad för denna miljö (typ för parkeringshus, industrigolv, mm), exempelvis cementbaserad (Portland) produkt. Beroende på produkt kan ytan behöva förbehandlas (ex. vidhäftare eller primer).